torsdag 14 september 2017

(Bedömning: Planera, genomföra , dokumentera och utvärdera) 

Systematisk undersökning i biologi 
 Genomförande (Tidsåtgång 30 min) Arbeta 2 och 2  
Du ska genomföra en undersökning för att ta reda på:  
Hur förändras din puls av statiskt och dynamiskt muskelarbete, från vilopuls till arbetspuls och tillbaka till vilopuls? 

 I ditt genomförande ska du:  
• arbeta utifrån din planering eller den färdiga laborationsinstruktionen.  
• ta hänsyn till de säkerhetsföreskrifter som din lärare informerat dig om.  
• anteckna dina mätvärden 

Laborationsinstruktion för systematisk undersökning i biologi  

Du ska genomföra en undersökning för att ta reda på:  
Frågeställning:  
Hur förändras din puls av statiskt och dynamiskt muskelarbete, från vilopuls till arbetspuls och tillbaka till vilopuls?  
Material:  
Tidtagarur eller motsvarande, linjal och miniräknare.  
Riskbedömning:  
Ta hänsyn till de säkerhetsföreskrifter som din lärare informerat dig om.  
Undersökningsmetod: 
En person utför övningarna och tar sin puls. Den andra håller reda på tiden och antecknar under utförandet.  
Vilopuls  
  1. Mät din vilopuls. Se instruktion om pulsmätning. 
  
Statiskt muskelarbete 

  1. Sätt dig mot en vägg med benen i 90° vinkel.  
  2. Starta tidtagningen och sitt i den positionen så länge du orkar eller maximalt 5 minuter.  
  3. Stoppa tidtagningen och anteckna tiden.  
  4. Mät din puls direkt efter muskelarbetet.  
  5. Upprepa pulsmätningen efter 1 minut, 2 minuter, 3 minuter och så vidare tills du är tillbaka på din vilopuls. 

 Dynamiskt muskelarbete  

  1. Gör knäböjningar under lika lång tid som vid ditt statiska arbete.  
  2. Mät din puls direkt efter muskelarbetet.  
  3. Upprepa pulsmätningen efter 1 minut, 2 minuter, 3 minuter och så vidare tills du är tillbaka på din vilopuls. 
-------------------------------------------------------------------
Utvärdering (Tidsåtgång 30 min)  
  1. Redovisa resultatet av dina pulsförändringar vid statiskt och dynamiskt muskelarbete genom att rita i det påbörjade diagrammet. 

  1. Efter vilket muskelarbete, statiskt eller dynamiskt, tar det längst tid att komma tillbaka till vilopuls?  
    • Dra en slutsats utifrån ditt resultat och besvara frågan.  
    • Förklara slutsatsen med hjälp av dina biologikunskaper.  

  2. Ett sätt att förbättra undersökningen är att ta pulsen med en pulsmätare.  
    • Ge ett förslag på en annan förbättring av din undersökning som skulle ge ett mer tillförlitligt resultat.  
    • Förklara varför din förbättring skulle ge ett mer tillförlitligt resultat.   
Upplagd av kl. Inga kommentarer:
Etiketter: ,

tisdag 23 maj 2017

onsdag 12 april 2017

Arbetsområde - kemikalier i vår vardag

I detta arbetsområde får du chansen att undersöka någon kemikalie som du stöter på ur din vardag. Det kan t.ex. vara rengöringsprodukter, kosmetika, färger eller bränslen. Men vi stöter även på olika kemikalier som finns i vår mat i form av färgämnen, smakämnen och andra tillsatser. Kemikaleier finns bland annat i olika plaster, i teflonet i stekpannan och i våra kläder.
  • Välj en produkt eller ett visst ämne som du tar reda på mer om
  • Av vad är produkten uppbyggd (kemiska föreningar/blandningar)? 
  • Är det en farlig produkt? Varför och Hur ska man hantera den i så fall?
  • Hur tillverkas produkten? Kan man tillverka den själv?
  • Ta reda på var forskare och kunniga personer säger om dessa kemikalier
I diskussionen sedan resonerar du kring:
  • Hur vi ska tänka i vår vardag så att vi är rädda om oss själva och miljön?
  •  Vad ska vi göra för att vi ska sträva efter en hållbar utveckling och värna om vår natur och jordens resurser? 
Läs mer:
Det finns gott om bra information för den som vill veta mer om kemikalier i miljön och hur de kan tänkas påverka oss. Här finns några bra källor fler finns....
Bok: Handla rätt för en giftfri barndom (2012, Lux förlag) av Anne Lagerqvist, Christine Ribbing, Karin Wallis
Kemikalieinspektionen
http://ki.se/forskning/tema-kemikalier-i-vardagen
Naturskyddsföreningen
EU:s "Candidate list of substances of very high concern for authorization"
Svenska Dagbladets experiment, Bisfenolfällan

Lämnas in här senast onsdag 3 maj 12:00 

Mål/Förmågor

Kemi - Årskurs 7-9

Eleven behöver utveckla vidare sin förmåga att använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle.

Centralt innehåll

Kemi - Årskurs 7-9

Kemin i vardagen och samhället

Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.
Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.
Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.

Kemins metoder och arbetssätt

Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi.

Kunskapskrav

Kemi - Årskurs 7-9

E-nivåC-nivåA-nivå
Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp.Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp.Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp.
Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.
Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Upplagd av kl. Inga kommentarer:
Etiketter:

Exkursion - Ekologi ( Biotop)

Inlämning: senast 22/5 16:00

1a hand på IST 
2ahand  bloggen

Uppgiften:
  1. Ni ska resonera kring hur ekosystemet i en viss biotop är uppbyggt. Det kan vara t.ex. vara ängen, bäcken, tallskogen, klipphällen, tjärnen
  2. Du ska ta reda på de olika delar som ingår i ett ekosystem, både levande delar (djur, växter, människor, svampar, bakterier etc.) och icke-levande delar (mark, vatten, luft , ljustillgång etc.) 
  3. Detta ska du göra genom att planera och genomföra en fältstudie (se punkter nedan)
    • Du ska planera en fältstudie där du ska undersöka en vald biotop i närområdet under minst två tillfällen.Skriv ned din planering (metod)
    • Du ska genomföra din undersökning och samla ihop material och dokumentera med bilder
    • När du kommer tillbaka till klassrummet ska du sammanställa (resultat)
    • Det som är bra med att gå ut vid minst två tillfällen till din biotop är att du då kan förbättra din undersökning. Skriv ned vad du förbättrade eller vad du missat förra gången och vad du gjorde denna gång (förbättringsåtgärder)
    • Utifrån din fältstudie ska du beskriva din biotop: (Sammanfattning och resonemang)
      • Vilka biotiska och abiotiska faktorer som påverkar vilka som lever där.
      • Vilka organismer som lever där och hur de påverkar varandra med hjälp av näringsvävar och näringspyramider.
      • --------
  4. Sen vill jag att du resonerar  kring vad som skulle kunna hända om.................(Scenario): Någonting händer plötsligt som vi människor är orsak till. Hitta på ett troligt scenario t.ex. avverkning av skogen/ uppdämning av bäcken/ brand..... 
  5. Resonera kring hur en sådan åtgärd kan påverka din biotop och hur vi människor hade kunnat göra för att vara så skonsamma mot biotopen som möjligt 
    • Hur påverkas djur?
    • Hur påverkas växter?
    • Hur påverkas människor?
    • Hur påverkas marken, luften, vattnet?
    • Om scenariot sker, hur skulle man kunna göra denna förändring så skonsam som möjligt?
    • Positiva saker. Negativa saker.

Tips på bra sidor ur Puls Biologi fjärdeupplagan: 144-145, 147, 127
Andra bra böcker: Flora, Fauna, Vad jag finner i ....

Kunskapskrav

Biologi - Årskurs 7-9

E-nivåC-nivåA-nivå
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier.Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier.Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier.
Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp.Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp.Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa ekologiska samband och förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp.
Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.
Upplagd av kl. Inga kommentarer:
Etiketter:

9d NO FREDAG 7/4

EKOLOGI

Under detta arbetsområde i biologi  kommer vi att arbeta efter att visa på dessa förmågor

Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp.
Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp.
. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa ekologiska samband och förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp.
Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.
Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.
Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.
​Under fredagens lektion vill jag att du ska ta reda på vad dessa begrepp betyder och skriva ned dem. Begreppen kommer du sedan att behöva använda, förstå och förklara  i kommande uppgift som du får på måndag.
Begrepp som du bör känna till efter denna vecka är:

individ
population
samhälle
ekosystem
biosfär
miljö
ekologisk nisch
symbios
konkurrens
biologisk mångfald

fotosyntes
cellandning
förbränning

nedbrytare
kretslopp
kvävefixering
producenter
konsumenter
toppkonsument
näringskedja
näringsväv
näringspyramid

Här nedan finns det bra faktaklipp från youtube.....

Upplagd av kl. Inga kommentarer:
Etiketter:

Ljusets brytning i vatten 9d

Ljusets brytning i vatten 9d

Här kommer några små laborationer om ljusets brytning.
Skriv ned hur uppgiften går till och sammanfatta ditt resultat. Här är det förklaringarna hur ljuset bryts som är viktiga.

"Ljustra fisk i skålen"

Material: genomskinlig låda, blompinne (istället för ljuster), mynt (istället för fisk)
Bakgrund: Ett ljuster är ett fångstredskap för fisk som ser ut som en pinne med hullingar. För att kunna fånga fisk behövde man ha praktiska kunskaper i optikkälla Kulturhistorisk museum,Oslo

Uppgift: 
  • Lägg myntet på lådans botten. Häll i vatten i lådan till dess den är nästan full. Stöd blompinnen mot kanten och sikta noga. Håll noga koll på siktet. Stick ned ljustret mot myntet
Resultat:
  • Vad händer?
  • Hur ser det ut uppifrån?
  • Hur ser det ut från sidan?
Slutsats:
  • Hur ska man sikta för att träffa fisken/myntet?
  • Vad beror detta på?
Totalreflexion i glas
Material: En kemibägare 250ml
Metod:
  1. Häll vatten i bägaren. Titta från sidan så ser du att botten på bägaren ser ut som en spegel
  2. Varifrån kommer ljuset som du ser i den speglande botten? Pröva om du kan placera en hand så att den syns i spegeln. Var placerar du den i så fall?
  3. Var ska ögat vara för att den övre vattenytan ska se ut som en spegel?
  4. Var ska ögat vara för att den böjda ytan ska se ut som en spegel?
Den första linsen
Material: plast, text

  • Lägg en droppe vatten på det plastade pappret. Ser texten större eller mindre ut? Vilken slags lins fick du? Rita hur det ser ut från sidan, anteckna.  Nackdelen med denna lins är att man bara kan studera det som droppen ligger på.
Testa ett annat sätt. 

Material: text, aluminiumfolie(10*10cm) med litet hål
  • Stick ett litet hål i folien med en nål. Slå upp en text som är liten och försök att läsa med ögat högst 5cm från bokstäverna. Lägg sedan folien över ögat och försök läsa texten genom det lilla hålet. Vad är skillnaden? Försök förklara varför det blir så. (Detta experiment kräver mycket ljus för att fungera.) 
Upplagd av kl. Inga kommentarer:
Etiketter:

söndag 12 februari 2017

Reflektion i buktiga speglar 9d

Reflektion i Buktiga speglar

  1. Det finns två typer av buktiga speglar : Konvex och Konkav. Dela in din anteckning i två kolumner så du tydligt ser skillnaderna  mellan dessa. 
  2. Vilken är vilken?
  3. Beskriv hur bilderna ser ut i de två typerna av buktiga speglar på nära håll och på lite längre avstånd.(Använd skedarna när du beskriver vad du ser)
  4. Användningsområden?
  5. Varför blir bilden som den blir??
Upplagd av kl. Inga kommentarer:
Etiketter:
Prenumerera på: Inlägg (Atom)