onsdag 12 april 2017

Arbetsområde - kemikalier i vår vardag

I detta arbetsområde får du chansen att undersöka någon kemikalie som du stöter på ur din vardag. Det kan t.ex. vara rengöringsprodukter, kosmetika, färger eller bränslen. Men vi stöter även på olika kemikalier som finns i vår mat i form av färgämnen, smakämnen och andra tillsatser. Kemikaleier finns bland annat i olika plaster, i teflonet i stekpannan och i våra kläder.

• Välj en produkt eller ett visst ämne som du tar reda på mer om
• Av vad är produkten uppbyggd (kemiska föreningar/blandningar)? 
• Är det en farlig produkt? Varför och Hur ska man hantera den i så fall?
• Hur tillverkas produkten? Kan man tillverka den själv?
• Ta reda på var forskare och kunniga personer säger om dessa kemikalier

I diskussionen sedan resonerar du kring:

• Hur vi ska tänka i vår vardag så att vi är rädda om oss själva och miljön?
•  Vad ska vi göra för att vi ska sträva efter en hållbar utveckling och värna om vår natur och jordens resurser? 

Läs mer:
Det finns gott om bra information för den som vill veta mer om kemikalier i miljön och hur de kan tänkas påverka oss. Här finns några bra källor fler finns....
Bok: Handla rätt för en giftfri barndom (2012, Lux förlag) av Anne Lagerqvist, Christine Ribbing, Karin Wallis
Kemikalieinspektionen
http://ki.se/forskning/tema-kemikalier-i-vardagen
Naturskyddsföreningen
EU:s "Candidate list of substances of very high concern for authorization"
Svenska Dagbladets experiment, Bisfenolfällan

Lämnas in här senast onsdag 3 maj 12:00 

Mål/Förmågor

Kemi - Årskurs 7-9

Eleven behöver utveckla vidare sin förmåga att använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle.

Centralt innehåll

Kemi - Årskurs 7-9

Kemin i vardagen och samhället

Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.

Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.

Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.

Kemins metoder och arbetssätt

Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi.

Kunskapskrav

Kemi - Årskurs 7-9

E-nivå	C-nivå	A-nivå
Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp.	Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp.	Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp.
Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.	Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.	Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.
Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.	Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.	Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Exkursion - Ekologi ( Biotop)

Inlämning: senast 22/5 16:00

1a hand på IST 

2ahand  bloggen

Uppgiften:

1. Ni ska resonera kring hur ekosystemet i en viss biotop är uppbyggt. Det kan vara t.ex. vara ängen, bäcken, tallskogen, klipphällen, tjärnen
2. Du ska ta reda på de olika delar som ingår i ett ekosystem, både levande delar (djur, växter, människor, svampar, bakterier etc.) och icke-levande delar (mark, vatten, luft , ljustillgång etc.) 
3. Detta ska du göra genom att planera och genomföra en fältstudie (se punkter nedan)
   • Du ska planera en fältstudie där du ska undersöka en vald biotop i närområdet under minst två tillfällen.Skriv ned din planering (metod)
   • Du ska genomföra din undersökning och samla ihop material och dokumentera med bilder
   • När du kommer tillbaka till klassrummet ska du sammanställa (resultat)
   • Det som är bra med att gå ut vid minst två tillfällen till din biotop är att du då kan förbättra din undersökning. Skriv ned vad du förbättrade eller vad du missat förra gången och vad du gjorde denna gång (förbättringsåtgärder)
   • Utifrån din fältstudie ska du beskriva din biotop: (Sammanfattning och resonemang)
     • Vilka biotiska och abiotiska faktorer som påverkar vilka som lever där.
     • Vilka organismer som lever där och hur de påverkar varandra med hjälp av näringsvävar och näringspyramider.
     • --------
4. Sen vill jag att du resonerar  kring vad som skulle kunna hända om.................(Scenario): Någonting händer plötsligt som vi människor är orsak till. Hitta på ett troligt scenario t.ex. avverkning av skogen/ uppdämning av bäcken/ brand..... 
5. Resonera kring hur en sådan åtgärd kan påverka din biotop och hur vi människor hade kunnat göra för att vara så skonsamma mot biotopen som möjligt 
   • Hur påverkas djur?
   • Hur påverkas växter?
   • Hur påverkas människor?
   • Hur påverkas marken, luften, vattnet?
   • Om scenariot sker, hur skulle man kunna göra denna förändring så skonsam som möjligt?
   • Positiva saker. Negativa saker.

Tips på bra sidor ur Puls Biologi fjärdeupplagan: 144-145, 147, 127

Andra bra böcker: Flora, Fauna, Vad jag finner i ....

Kunskapskrav

Biologi - Årskurs 7-9

E-nivå	C-nivå	A-nivå
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.	Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.	Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.	Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.	Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.	I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.	I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier.	Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier.	Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier.
Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.	Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.	Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.	Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.	Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp.	Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp.	Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa ekologiska samband och förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp.
Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.	Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.	Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.

9d NO FREDAG 7/4

EKOLOGI

Under detta arbetsområde i biologi  kommer vi att arbeta efter att visa på dessa förmågor

Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp.	Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp.	. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa ekologiska samband och förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp.
Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.	Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.	Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.

​Under fredagens lektion vill jag att du ska ta reda på vad dessa begrepp betyder och skriva ned dem. Begreppen kommer du sedan att behöva använda, förstå och förklara  i kommande uppgift som du får på måndag.
Begrepp som du bör känna till efter denna vecka är:

individ

population

samhälle

ekosystem

biosfär

miljö

ekologisk nisch

symbios

konkurrens

biologisk mångfald

fotosyntes

cellandning

förbränning

nedbrytare

kretslopp

kvävefixering

producenter

konsumenter

toppkonsument

näringskedja

näringsväv

näringspyramid

Här nedan finns det bra faktaklipp från youtube.....

• Fotosyntes och cellandning 
• https://www.youtube.com/watch?v=Vxd1Q0czQzc
• Fördjupning:
• https://www.youtube.com/watch?v=Cz68FQFs2eI
• Filminspelning av ett bildspel som förklarar vad ekologiska system är 
• https://www.youtube.com/watch?v=dYmo7MVeuec
• Näringskedjor, näringsvävar och näringspyramider 
• https://www.youtube.com/watch?v=ynVIxABGuHg
• Näringspyramid 
• https://www.youtube.com/watch?v=xXqUyYcWuiY 
• Population storlek och tillväxt 
• https://www.youtube.com/watch?v=3r1q4E5sJ0M&index=9&list=PLELzwOckEbijaE5QP3pGzJMPDUTSrFK73
•  Samhällen. Att leva tillsammans (symbios, konkurrens) 
• https://www.youtube.com/watch?v=IGKt_242ilA&list=PLELzwOckEbijaE5QP3pGzJMPDUTSrFK73&index=10
•  Biologisk mångfald 
• https://www.youtube.com/watch?v=ksKnJkT7GcE

Ljusets brytning i vatten 9d

Ljusets brytning i vatten 9d

Ljusets brytning i vatten 9d

Här kommer några små laborationer om ljusets brytning.
Skriv ned hur uppgiften går till och sammanfatta ditt resultat. Här är det förklaringarna hur ljuset bryts som är viktiga.

"Ljustra fisk i skålen"

Material: genomskinlig låda, blompinne (istället för ljuster), mynt (istället för fisk)

Bakgrund: Ett ljuster är ett fångstredskap för fisk som ser ut som en pinne med hullingar. För att kunna fånga fisk behövde man ha praktiska kunskaper i optikkälla Kulturhistorisk museum,Oslo

Uppgift: 

• Lägg myntet på lådans botten. Häll i vatten i lådan till dess den är nästan full. Stöd blompinnen mot kanten och sikta noga. Håll noga koll på siktet. Stick ned ljustret mot myntet

Resultat:

• Vad händer?
• Hur ser det ut uppifrån?
• Hur ser det ut från sidan?

Slutsats:

• Hur ska man sikta för att träffa fisken/myntet?
• Vad beror detta på?

Totalreflexion i glas

Material: En kemibägare 250ml

Metod:

1. Häll vatten i bägaren. Titta från sidan så ser du att botten på bägaren ser ut som en spegel
2. Varifrån kommer ljuset som du ser i den speglande botten? Pröva om du kan placera en hand så att den syns i spegeln. Var placerar du den i så fall?
3. Var ska ögat vara för att den övre vattenytan ska se ut som en spegel?
4. Var ska ögat vara för att den böjda ytan ska se ut som en spegel?

Den första linsen
Material: plast, text

• Lägg en droppe vatten på det plastade pappret. Ser texten större eller mindre ut? Vilken slags lins fick du? Rita hur det ser ut från sidan, anteckna.  Nackdelen med denna lins är att man bara kan studera det som droppen ligger på.

Testa ett annat sätt. 

Material: text, aluminiumfolie(10*10cm) med litet hål

• Stick ett litet hål i folien med en nål. Slå upp en text som är liten och försök att läsa med ögat högst 5cm från bokstäverna. Lägg sedan folien över ögat och försök läsa texten genom det lilla hålet. Vad är skillnaden? Försök förklara varför det blir så. (Detta experiment kräver mycket ljus för att fungera.) 

Reflektion i buktiga speglar 9d

söndag 12 februari 2017

Reflektion i buktiga speglar 9d

Reflektion i Buktiga speglar

1. Det finns två typer av buktiga speglar : Konvex och Konkav. Dela in din anteckning i två kolumner så du tydligt ser skillnaderna  mellan dessa. 
2. Vilken är vilken?
3. Beskriv hur bilderna ser ut i de två typerna av buktiga speglar på nära håll och på lite längre avstånd.(Använd skedarna när du beskriver vad du ser)
4. Användningsområden?
5. Varför blir bilden som den blir??

Hitta regeln för jämnvikt

onsdag 19 oktober 2016

Hitta regeln för jämnvikt

Dagens laboration Hitta regeln för jämnvikt för hävarmar. Genomförs och redovisas på bloggen

tisdag 28 februari 2017

Elektromagneten

Bygg din egen elektromagnet:

Försök göra den så stark du kan.

Material: spik, isolerad koppartråd, två krokodilklämmor, kablar och tre 1,5Vbatterier

Det finns elektromagnetism det är när elektrisk ström ger upphov till ett magnetfält och bildar en tillfällig magnet. 

När det går en stor ström genom en spole med en järnkärna uppstår ett mycket kraftigt magnetfält. 

Ju fler varv spolen har och ju större ström som flyter genom den, desto kraftigare blir elektromagneten. När strömmen slås av är elektromagneten inte magnetisk. 

Elektromagneter används i många elektriska apparater tex. ringklockor, bildrör till datorskärmar och tv-apparater, elmotorer, magnetlås (dörrar) och lyftkranar.

Elmotorn

Man kan kombinera elektricitet och magneter och med dem skapa en rörelse. Du ska nu göra din egen elmotor.

Titta på följande instruktion på hur du kan bygga din egen motor:

https://www.youtube.com/watch?v=kpElNunF33U

7a 7d Motstånd i kretsar

7a 7d Motstånd i kretsar

Förutom att ström=I (A) och spänning= U (V) påverkar varandra så finns det ytterligare en sak som påverkar storleken på dessa nämligen: Motståndet / Resistansen i kretsen.

U = R * I 
 

7d 7a Batterikopplingar

7d 7a Batterikopplingar

KOPPLING AV BATTERIER

7d 7a El- lära

torsdag 2 februari 2017

7d 7a El- lära

Dagens laboration: Koppla kopplingar

Klipp ut följande och lägg in denna bild på ett eget dokument.


Rita där efter ett kopplingschema  på dina kopplingar.
Du kan rita dina kopplingar i ett ritprogram för att göra just detta, länk kommer här:
https://www.circuitlab.com/editor/

Exit ticket 7a & 7d

lördag 15 oktober 2016

Exit ticket 7a & 7d

EXIT TICKET 2

Svara på denna länk under måndagens lektion  17/10
/ Kristina

måndag 12 september 2016

Här finns det lite jämförelser hur livets minsta byggsten- cellen kan variera.

 Djurcellen

 Växtcellen

 Svampcellen

 Bateriecellen

fredag 31 mars 2017

Vi ska nu titta på hur djuren har löst uppgiften att klara kroppens stabilitet och rörelse ( 7A och 7D)

Uppgift -Jämföra olika djurs sätt lösa stabilitet, rörelse och skydd för inre organ (muntligt) 7a,7d

Denna uppgift jobbar vi med paralellt med träningsprogrammet. Och tanken är att vi ska ha gjort den klar innan påsk.

Du blir tilldelad två olika djurgrupper där du ska ta reda på

1. Hur denna djurgrupp har löst sin kropps stabilitet,
2. Hur den har anpassat sin kroppsbyggnad till hur den lever och rör sig 
3. Hur den är uppbyggd för att skydda inre organ.

• Jämför fördelar och nackdelar med dina djurgruppers sätt att lösa dessa uppgifter. Hur utvecklingen till hur ditt djurs uppbyggnad har gått till.
• Leta upp en bild på ett djur från din djurgrupp som du kan visa dina kompisar så de ser hur djuret ser ut.

Skriv ned dina egna anteckningar Dessa har du sedan till hjälp när du ska presentera dina djurgrupper i smågrupper. Utifrån dessa ska ni sedan resonera er fram till likheter och skillnader mellan era djurgrupper och komma fram till fördelar och nackdelar med olika  sätt ....

Mål/Förmågor Biologi - Årskurs 7-9

Eleven behöver utveckla vidare sin förmåga att använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Centralt innehåll Biologi - Årskurs 7-9

Kropp och hälsa

Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer.

Kunskapskrav Biologi - Årskurs 7-9

E-nivå	C-nivå	A-nivå
Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.	Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.	Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven har grundläggande kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel ochbeskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier.	Eleven har goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier.	Eleven har mycket goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier.

Se filmer från serien Tax och tass (registrering och inloggning behövs för att kunna öppna)
Klicka på denna länk och registrera dig
mediacenter

1. Utan vanlig ryggrad http://sli.se/r/sLVM?t=20s&e=9m
2. Fiskar och Grodor http://sli.se/r/rdzF
3. Reptiler och fåglar http://sli.se/r/rCzV
4. Små däggdjur http://sli.se/r/smwf

7a och 7d Luften, miljön och klimatet

torsdag 11 maj 2017

7a och 7d Luften, miljön och klimatet

Uppgift - luftens gaser och miljön

Vi hör allt mer alarm om att vi människor har påverkat växthuseffekten så mycket att vårt klimat här på jorden håller på att förändras. Du ska i detta arbetsområde ta reda på fakta om växthuseffekten och ozonskiktet så att du kan vara med i diskussioner och värderingsövningar tisdag vecka 21. Titta på följande klipp och texter och anteckna ned fakta samt funderingar, tankar och frågor.

På Naturvårdsveket finns en introduktions film som heter klimatmaxa se på den tillsammans
http://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/energifallet-playLäs sedan de Naturvårdsverketsfaktablad om vad växthuseffekt är. SMHI har också bra fakta du kan läsa.Titta på följande filmer och läs dessa texter. Skriv ned frågor och viktig information efter varje del.

1.    Vad är ökad växthuseffekt och vad handlar larmrapporterna om? 

2.    Behövs växthuseffekten överhuvud taget?

3.    Beskriv koletskretslopp i naturen.

4.    Vad är det som ökar växthuseffekten?

5.    Vad blir konsekvenserna vid ökad växthuseffekt? (tänk i flera led)

6.    Vad kan jag som individ göra för att minska min påverkan på miljön? ---> Film 

https://urskola.se/Produkter/200308-Klimatresan-Sverige-koldioxidbantar

7.    Vad har ozonskiktet för uppgift? Vad är ozon?

8.    Vad kan påverka att ozonskiktet tunnas ut? Vad är faran med det?

9.    Hur hänger växthuseffekten ihop med ozonskiktet?

10.              Vad kan vi själva göra för att jobba mot en hållbarare framtid? 

11.              Hur kan vi påverka vårt samhälle så att åtgärder görs?

* kemiboken sid 46-47, 53-59
* Naturvårdsverkets faktablad om växthuseffektenhttp://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-vaxthuseffekten* SMHI (atmosfärens lager, växthuseffekt och ozonskikt)https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/atmosfarens-olika-lager-1.5838https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/vaxthuseffekten-1.3844https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/ozonskiktet-och-klimatet-1.3830

* Hur blir samhället påverkat av klimatet?(film)http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/vad-har-klimatforandringar-med-jamstalldhet-att-gora

Centralt innehåll

Biologi - Årskurs 7-9

Natur och samhälle

Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.

Kemi - Årskurs 7-9

Kemin i naturen

Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.

Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.

Kemin i vardagen och samhället

Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.

Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.

Kemin och världsbilden

Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

Kemins metoder och arbetssätt

Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi.

 Kunskapskrav